Jo tack, jag lever! ... knappt

Nej jag bara skojja fast jag har varit räjält sjuk alltså och igår sa kroppen att nej marie nu får du pallra dig ner till akuten. So i did. Dom la genast in mig i ett rum och började sticka mig överallt efter blod. Dom stack fel, stack igen, stack i andra armen, stack lite längre ner på samma arm ja ni förstår blev en hel del stickande! blodproverna visade inget förutom att jag hade en rejäl infektion i kroppen men som vanligt vet dom inte vad det är. Fick ligga i det där rummet i 8 timmar medans folk kom och gick tog flera prover men fortfarande samma sak "du är ju riktigt sjuk men vi vet inte vad som är felet med dig" dom satte i mig drop i alla fall, kroppen min var uttorkad, och vips så blv jag mycket piggare. dom ville ha mig över natten och jag gick allt hem efter att jag blev placerad i ett allmänt rum pga platsbrist, där stod en gubbe och snöt sig på golvet, och en annan tjej skrek så fort någon närmade sig henne. Usch det var fan obehagligt alltså, knäppa människor. Sen ska ju folk prata och titta på en. Jag förstår att folk är ensamma men är akuten verkligen den rätta platsen och bekanta sig med nytt folk? Nej.

































Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0