Vissa dagar
Känns det som ingenting i livet går framåt, visst jag har mina underbara vänner, grymt familj och min älskade prins. Jag har det som ska göra en lycklig, jag har ett lycklig liv! Tak över huvudet, mat i magen och grymma människor runt omkring mig.
Men vissa dagar så uppskattar jag inte något av dessa saker. Jag strävar efter mer! Jag är inte nöjd, och kommer nog aldrig att bli nöjd. Men det är väl en bra sak? att inte nöjja sig med det man har, och vill alltid sträva efter mer i sin personliga utvecklig? Eller är det något dåligt? Jag vill alltif ha mer så jag glömmer bort att nöjja mig och vara tacksamför för det jag har?
Jag gillar itne ordet nöjja sig.
Jag har så mycket mål, drömmar och förhoppningar! Men ibland känns det som allting står så STILL. Jag har ett klart mål men ibland är det fan svårt att veta hur i helvete man ska komma dit?
Kommentarer
Trackback
